Snart ska det busas...
Byrackan vill busa men matte måste skriva. Så byrackan blir sur och går med nedsänkt huvud in i ett annat rum och lägger sig. Och det värker i mattes hjärta, dåligt samvete kallas det visst. Håll ut älskade byracka. Snart ska det busas så det står härliga till.
Har precis försökt klippa gamla vissna växter på tomten. Och vem stod bredvid mig hela tiden med ett gammalt traktordäck i munnen som skulle kastas? Ok - fem gånger, sa jag till G, men var han nöjd sen? Icke! De är omättliga, djuren. Så skippa samvetet. Kram från oss som har det jätteskönt i novemberdimman som ligger över ön och gör allting så underbart vilsamt och kravlöst!
SvaraRadera