Du tog den största gåvan av alla...

Och med en dikt följer ofta flera. Även denna skrev jag i dag med bakgrund av tragedin i Norge.

Så många liv som inte levts klart

Alla drömmar, planer och hopp

Med vad gödslade du detta hat,

som växte likt ogräs i din kropp?

Du tog den största gåvan av alla

Berövade dem livet och ljuset de bar

Du stal deras framtid och glädje

Och lämnade sorg och saknad kvar

Till den som saknar...

Jag skrev en dikt, en dikt till dig som saknar...
Jag tillägnar den alla som förlorade någon i tragedin i Norge.

Bär mig snälla du, för jag kan inte gå

Jag kan inte andas nu, jag kan inte förstå

Nyss var du här, jag hörde dina andetag

Men solen gick i moln denna sorgens dag

Bär mig och vagga mig snälla till ro

Och hjälp mig snälla hjälp mig att tro

För jag kan inte längre se klart

Och allt det som var underbart

Togs ifrån mig på en sekund

Så låt mig vila i din famn en stund