Morgonen i bilder

Vilken vacker morgon. Vi tog med oss kameran ut och förevigade den. Hösten när den är som bäst.

Jag och Duffy poserar.

Duffy var lite missnöjd med allt plåtande. Ville hellre busa i löven.

 

Sol över Petrus.

 

Jag uppställd under en bro. 

 

Grönt är skönt.

 

I lööv you.

 

Speglingar i vattnet.

Paddling genom ett höstlandskap.

När blir man vuxen?

(Nedtecknat vid lunchtid i dag på min mobil). Sitter på ett café vid Sergels torg, själv men inte ensam. Jag läser min tidning och dricker min latte. Cafét ligger i anslutning till en klädbutik, så det är mycket folk runt omkring mig här inne.

Klientelet är ungt. Jag känner mig plötsligt gammal. Inte på insidan och inte på utsidan heller för den delen. Men i siffror. 30 år. Jag är 30 år. Det känns vuxet. Och ändå känner jag mig inte vuxen. När blir man det? Blir man någonsin vuxen? Känner sig min 85-åriga mormor alltid vuxen? Eller tycker hon likt jag att ålder bara är ett nummer? Jag måste komma ihåg att fråga henne nästa gång vi pratas vid.

Här sitter jag och känner mig gammal.

Undrar hur mycket pengar jag gjort av med på latte?

En tidning och en kaffe - skön lördag.

Utsikt från min sadel.

Rosor på kinden och solsken i blick...Synd bara att man är sitt vanliga blekvita jag några minuter senare :-)

Vilket ljus. Vilka färger

Höstbilder. Tralalala. Det är vad jag bjuder på i dag, igen. Jamen så är det, som Toralf skulle ha sagt. För det är ju så fantastiskt vackert ute. Lyft blicken och se dig omkring. Vilket ljus. Vilka färger. Vilken fantastisk planet vi bor på.

En tavla målad av naturen...

Att titta ut genom fönstret den här årstiden är som att titta på en tavla i tusentals nyanser av gult, grönt, rött och orange. Denna tavla är målad av naturen och ingen konstnär kan komma i närheten av att skapa någonting så vackert. Har inte hunnit ut och föreviga årets färgexplosion med kameran, men här är minnen från förra hösten.






Lövregn.








Fasters ögonsten.