Leta i den här bloggen

fredag 10 januari 2014

Sa du verkligen nej?


Tänk om alla rättegångar skulle vara som i våldtäktsmål....



Bakgrund
Den 25-årige mannen var för några helger sedan på en hemmafest. Mannen var klädd i jeans och t-shirt, runt handleden hade han en Rolexklocka i silver. Vid tretiden på natten gick ägaren till lägenheten och lade sig och merparten av festdeltagarna gick då hem. Mannen (målsäganden) var dock kvar i lägenheten samt en kvinna (den tilltalade) som mannen är ytligt bekant med.


Kvinnans advokat: Du sitter alltså i soffan i lägenheten när den här kvinnan (advokaten pekar på sin klient) plötsligt kommer fram till dig. Stämmer det?

Mannen: Ja, jag hade visst råkat slumra till men vaknar när hon sätter sig i soffan bredvid mig.

Kvinnans advokat: Och du har då din Rolexklocka på dig, fullt synlig? Stämmer det?

Mannen: Eeeh, jaaa…

Kvinnas advokat: Vad händer sedan?

Mannen: Hon frågar om hon kan få min klocka. Jag säger nej men hon tjatar vidare och säger att hon verkligen vill ha min klocka. Att den är snygg och så. Jag säger att jag inte vill ge bort den. Hon blir arg, säger att det inte är frågan om vad jag vill utan vad hon vill. Hon trycker ner mig i soffan och sliter av klockan. Det går så snabbt att jag inte hinner tänka eller försvara mig. Och sedan sticker hon från lägenheten?

Kvinnans advokat: Så du gör inget motstånd?

Mannen: Men jag hinner ju inte. Och dessutom är jag chockad. Jag har aldrig blivit rånad tidigare. 

Kvinnans advokat: Är du berusad vid den här tidpunkten?

Mannen: Jo, det är jag. Vi har ju festat och jag har druckit ett antal öl under kvällen.

Kvinnans advokat: Hur många öl?

Mannen: Eeeh, jag vet inte, spelar det någon roll?

Kvinnas advokat: Svara på frågan tack.

Mannen: Okej, ja kanske 7-8 öl då.

Kvinnans advokat: Du är med andra ord rätt berusad. Kan det vara så att kvinnan inte hörde att du sa nej? Att du kanske sluddrade så att du var svår att förstå? Sa du verkligen nej?

Mannen: Va? Jag sa nej. Flera gånger till och med. Och även om jag hon inte skulle ha hört det, så vad har hon för rätt att ta min klocka? Jag sa ju definitivt inte ja i alla fall.

Kvinnans advokat: Så du tycker att allt är kvinnas fel med andra ord?

Mannen: Hur tusan kan det vara någon annans fel? Hon frågade om hon fick min klocka. Jag sa NEJ. Då överföll hon mig och tog den.

Kvinnans advokat: Men varför har du en Rolexklocka på dig överhuvudtaget, du måste väl förstå att det kan väcka begär hos en del människor? Kan det vara så att du rentav blev lite smickrad över att kvinnan här tyckte att din klocka var snygg? Att du spelade med lite, lät henne titta på klockan och röra vid den?

Mannen: Jag har klockan på mig för att den är snygg och det är klart att jag tycker att det är kul med komplimanger. Vem tycker inte det liksom? Jag tycker också att saker är snygga men det ger mig väl ingen rätt ta sakerna? Jag menar, jag hörde dig skryta om din nya Porsche här utanför. Du kör alltså stolt omkring i din dyra bil på gatorna. Klart att det väcker begär hos en del människor. Jag skulle själv gärna vilja ha en Porsche till exempel. Kan jag få den av dig?

Kvinnans advokat: Va? Nej, självklart inte.

Mannen: Inte? Ja men då kanske jag tvingar dig att ge mig den och trots att du säger nej så tar jag den. Eller så är du så rädd att du sluddrar fram ett nej, eller kanske inte vågar säga något alls. Detta gör att jag inte förstår att du inte vill att jag ska ta din Porsche. Så jag tar den. Är det okej då, advokaten?

Kvinnans advokat: Hmm. Inga fler frågor.


----
Sådär, nu fick jag ur mig lite frustration över dessa skamliga våldtäktsrättegångar. Kram på er!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar