Mm, en kopp té och en bit mörk choklad. Mums. Jag vet, kaffe hade kanske passat bättre till chokladen men jag måste dricka den drogen med måtta. När kroppen börjar skaka och jag pratar fort och osammanhängande, då har jag druckit några klunkar kaffe för mycket. Därför fick det bli té nu istället. Inte lika gott, men det funkar i brist på annat :-)
Och där blev det en chokladruta till och känner jag mig själv rätt så är snart hela uppäten. Hela chokladkakan alltså. Det är som med kaffet, fast mycket värre. För när det gäller choklad kan jag inte sluta förrän allt är uppätet. Jag har några sådana cravings. Mjölk med havregryn, banan och och frysta bär är en annan favorit. Bara att jag skriver om det här får mig att börja dregla. När sista meningen är skriven och punkten är satt ja då blir det ett stort glas mjölk med ovan nämnda godbitar i. Nej, jag är inte speciellt hungrig. Jag har ju precis ätit upp gårdagens middagswok. Men jag är sugen. Och det är skillnad.
Fast lite får jag hålla igen nu. Om några timmar ska jag på födelsedagskalas hemma hos min kära vän Maria och från säkra källor vet jag att hon har stått i köket åtminstone halva dagen. Det bjuds med andra ord på godsaker även där.
Imorgon är det upp i ottan för att kliva in i rollen som påflugen reporter (hihi, jag behöver bara vara mig själv). Om 14 timmar får jag alltså träffa Daniel Craig a.k.a. Mikael Blomkvist. Eller rättare sagt, han får träffa mig...
Frilansjournalist boende i Sverige, det är jag det! Skriver om det som roar, förfasar och lockar mig. Om det som jag älskar och det som jag tycker mindre om. Om saker jag hört, läst, sett eller bara kommit att fundera på. Om personer och händelser som har gjort avtryck på mig, på gott och ont. Om det som var då, nu och det som kanske komma skall.
Leta i den här bloggen
Visar inlägg med etikett Mikael Blomkvist. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mikael Blomkvist. Visa alla inlägg
fredag 8 oktober 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)