Inga bjäbbande politiker i kväll.....

I kväll orkar jag inte med mer politik. Jag orkar inte lyssna på politikernas bjäbbande och genomskinliga bortförklaringar. I kväll zappar jag bort nyheterna och debattprogrammen och tillåter mig att slappna av. Först Vetenskapens Världs med tema "Hundar" och nu CSI NY om en kampsportare som hittas död i ett cementgolv.

Så får det bli. Varken mer eller mindre. Jo, lite godsaker också att mumsa på. Och det är du också värd - vem du än är, var du än bor och vilket parti du än röstar på.

Vi kan inte frysa ut Sverigedemokraterna

Så var valet 2010 över. Och vilket val det blev. Det började redan för flera veckor sedan. Sverige fullkomligt dränktes i valaffischer, på teve sändes otaliga debatter och i tidningarna skrevs det spaltmetrar om de olika partierna med fokus på partiledarna och språkrören.

Allra flitigaste diskuterades och debatterades Sverigedemokraterna. Alla ville prata om dem men ingen ville prata med dem. Istället för att konfrontera dem försökte man sig på någon form av utfrysning, som vi så här i efterhand kan se misslyckades totalt. Istället gjorde man Sverigedeomkraterna till martyrer som oemotsagda fick sprida sitt budskap.

Att försöka frysa ut Sverigedemokraterna tror jag med andra ord inte alls på. Då kör vi ju med samma metod som de själva gör, den metoden som vi så kraftigt kritiserar. Vi måste ju vara större än så och starkare. Få dem att förstå att Sverige är ett land som står för kärlek och medmänsklighet, inte rädsla och utanförskap. Och detta görs inte genom att som Lars Ohly vägra gå in i samma sminkloge som Jimmie Åkesson eller skrika glåpord på Sverigedemokraternas torgmöten. För hat kan aldrig besegra hat. Hat göder bara hat.

Politiker, övertyga mig!

Snart är det dags för val. Jag har så gott som bestämt mig för vilket parti som ska få min röst. Men med detta inte sagt att jag är opåverkbar. Häromdagen blev jag anfallen av en ung man på stan som tryckte en folder i min hand och ivrigt propagerade för det parti han företrädde.

Eftersom jag är i full fart med att starta eget företag så tog jag upp detta. Mannen blev eld och lågor, sade sig själv vara entreprenör och talade om allt hans parti gjorde för småföretagare. Ja, nu vet jag ju inte om han talade sanning eller om han sa samma sak åt alla som fångades i hans nät: ”Sjuksköterska, det är jag med”. ”Polis, ja men då ska du rösta på X för jag är själv polis.” ”Kung säger du. Min farfarsfarfar var kung han med. Nu får du ju visserligen inte rösta, men du kan ju alltid sälja din röst.”

Hmm. Som sagt jag är nästan säker, men ändå lite osäker inför valet. Två veckor har ni på er att övertyga mig, ni politiker därute. Några tips: Personangrepp går bort. Ja, skitsnack överlag är jag allergisk mot. Falska leenden säljer inte. Tomma ord ekar illa. Smöra får man göra men inga tjocka lager tack, det blir så kletigt och smetigt då. Håll er till sanningen redan från början. För den kommer ändå ikapp er förr eller senare.

Jag röstar inte på partiet med störst dynghög

Alltså det här med personangrepp, det funkar inte. Inte ens politiker emellan. Så snälla, lägg av med att kasta skit på varandra. Det är inte så man tar hem segern, inte med äran i behåll i alla fall.

Överhuvudtaget detta fokus på att hitta fel hos motståndarna istället för att fokusera på det som man själv gör bra. Jag vill veta att det parti jag röstar på har något att komma med, och då syftar jag inte på en stor hög med dynga som de kastar hejvilt omkring sig. För vet man att man är bäst så visar man det och då behöver man inte motbevisa motståndaren.