Step by step

Hurra! I dag klarade Duffy att vara ensam hemma i fem minuter. Inte ett gnäll. Inte ett skall. Jag anade oråd, men tji fick jag. När jag öppnade dörren satt hon så snällt där och väntade. Förhoppningen är att hon en dag ska kunna slappna av och sova när hon är själv hemma, men step by step som New Kids On The Block så klokt sjöng.

Nu ska jag fira med en kopp pulverkaffe. Har ännu inte lärt mig hur vår kaffemaskin fungerar. Eller jag har visserligen fått det visat för mig, men hjärnan har inte tagit in det än. Nåja, pulver går bra det med. Ska kika om det månntro finns någon kaka i skafferiet att festa till på också.