Leta i den här bloggen

Visar inlägg med etikett få hunden att sluta skälla. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett få hunden att sluta skälla. Visa alla inlägg

fredag 4 februari 2011

Jag ska utstråla styrka...

Träning med Duffy och hundcoachen Johan imorse. Fick lära oss att använda ett nytt hjälpmedel som heter Halti och är som en sorts nosgrimma för hundar. Med denna på kan Duffy inte studsa lika mycket som hon brukar, vi har med andra ord bättre koll på henne vid hundmöten.

Johan sa också att jag ska arbeta en hel del med min pondus. För även om det är Duffy som startar stöket så är det vi - husse och matte - som med vår närvaro ska få henne att lugna ner sig, och förhoppningsvis en dag helt sluta med de här dumheterna. Eftersom jag är blödig till naturen så måste jag alltså bli mer bestämd, visa Duffy att det är jag som är flockledaren när vi är ute och går. Detta gör jag inte genom att skrika och dra i kopplet, utan tvärtom genom att vara lugn och trygg. Jag skriker inte när vi är ute nu men jag är tydligen för pluttinuttig mot Duffy. Ja, eller det vet jag att jag är. Men nu ska jag alltså sträcka på ryggen och utstråla styrka och trygghet, för på så sätt får Duffy mer respekt för mig och det jag säger, vilket i sin tur skapar betydligt trevligare promenader.

Respekt!

fredag 10 december 2010

Promenaden från helvetet

Vilken dag. Först självinlåst Duffy, därefter promenaden från helvetet och nyss höll hon på att äta upp middagsmaten.

Promenaden ja. Två andra hundar i rastgården. En liten och en stor. Lugna hundar, sa ägaren. Och de var verkligen lugna. Med det var sannerligen inte Duffy. Den stora hunden struntade hon i, men den lilla mopsen ville hon busa järnet med. Hon blev vildarnas vilde. Det skrämde mopsen, och dess ägare som valde att lyfta upp mopsen i sin famn. Detta gjorde Duffy ännu hetsigare. Hon skällde och hoppade och jag hade knappt ork att hålla i henne. Till slut valde mannen att ta sina hundar och gå därifrån. Han var inte sur eller nått sånt, snarare väldigt förstående och lugn, precis som sina hundar. Men besten Duffy skrämde iväg dem med sin ivriga uppenbarelse.

Som om det inte var nog kom det en ny hund mot rastgården men då fick jag nog och drog Duffy därifrån. Tårar i ögonen hade jag. Jag skämdes över min hund, och var arg och besviken på henne. Det här måste hon öva bort, annars kommer vår relation inte att fungera.