Kom i form med denna träningsmetod

Glöm spinning, core och allt vad det heter. Det senaste i träningsväg går på fyra ben och stavas Duffy. Hon hjälper dig att komma i form och tränar såväl muskler som kondition, ja och inte minst din mentala styrka.

Nej, hon bits inte. Nosgrimman som hon har på sig sitter fast i kopplet och minskar kraften då hon hoppar och far runt efter andra hundar. Med andra ord nödvändigt för både vår och hennes skull. 

Jag måste våga. Kom igen nu!

Vad tusan! Är det hundarnas dag eller? Varenda jycke var ju ute ute vår lunchpromenad. Och Duffy svängde sina lurviga, det vill jag lova. Hej och hå. Vattensprutan var inte mycket värd. Vad är väl lite vatten på nosen mot att få rocka loss vid vart enda hundmöte. Vi skulle ju ha picknick, jag och Duffy. Jag hade med mig en termos kaffe och ett grisöra till Duffy, vilket hon älskar. Nu blev det ingen picknick. Inget kaffe och inget grisöra. Grrr!

Jag är irriterad, vilket kanske märks. Irriterad på mig själv för att jag inte lyckades dämpa Duffys hetsande. Irriterande på den sabla vattensprutan som tappat sin kraft. Irriterad på att alla hundägare absolut ska gå med sina fyrbenta hårbollar så nära mig och Duffy som möjligt, trots att de ser att detta inte är välkommet. Irriterad på Duffy för att hon inte kan behärska sig. Irriterad på irritationen eftersom jag vet att den inte hjälper mig.

När hundcoachen Johan Andersson från Fria Hundar var här i förra veckan och fick Duffy att känna respekt för vattensprutan så sa han också att hon kommer att tappa respekten för den och att vi då måste gör om proceduren. Hjälp! Tänk om jag gör fel. Tänk om Duffy blir rädd för mig istället för vattensprutan? Grr. Nu blir jag irriterad på min feghet. Jag måste helt enkelt våga. För min skull. För Duffys skull. För att vi ska kunna ha kvar henne. Kom igen nu Sara. Kom igen nu Duffy. Kämpa!

Skällande och dansande i solen

Japp, så var men hemma igen då efter en promenad vid Vinterviken, en promenad som innehöll sol och natur samt en hel del hundar, skällande och dans på bakbenen. Duffy var i gasen som vanligt. Så fort hon ser något som rör sig så höjs öronen, kroppen blir på helspänn och ögonen spanar för att se om det är en hund som är på ingång. Detta är hanterbart om jag ser hunden före Duffy och kan gå med henne åt andra hållet. Men är det däremot Duffy som med sin spejarblick får syn hunden först, ja då är hon snabbt igång med sin dans och sitt skrål.

Jag undrar vad hon säger med sitt skällande. Hon vill ju fram och hälsa på hundarna hon ser men samtidigt måste hon ju utstråla osäkerhet eller ilska eftersom många hundar ryter ifrån åt henne om de väl hälsar på varandra. I skogen i dag kom en lös hund springande. Duffy och hunden gick långsamt fram till varandra och nosade, men så var Duffy för ivrig och gåpåig så den andra hunden visade tänderna, vilket resulterade i att Duffy började flyga omkring (hon var då kopplad så vi fick snabbt bort henne).

När vi åkte hem och och Duffy får se andra hundar genom bilrutan så spetsar hon öronen men hon skäller inte. Alltid något :-)