Duffy i skogen

Över stock och sten.

Kommer ni nångång eller?

Ena stunden vackert sittandes på en sten...

...för att i nästa hoppa som en tok i vattnet.

Svalka och törstsläckare i ett.

Spring på fältet.

Bus med mattes vante är fantastiskt kul.

Snart åker långkalsongerna av

I dag har jag gått ut med Duffy, suttit framför datorn, gått ut med Duffy samt suttit framför datorn. Och där är jag nu, i soffan, i Petrus långkalsonger. Ja, här hemma är det glamouröst värre som ni hör. Fast jag har faktiskt duschat och borstat tänderna. Och snart ska jag borsta ut tovorna, hoppa i anständigare kläder och ge mig ut. Och då pratar vi alltså inte om ut som i hundpromenad. Byrackan får stanna hemma med husse medan jag möter upp fina Anastastia och tar en kaffe någonstans. Japp, jag är hundfri en stund (jo jag älskar min jycke men det är skönt att få lite egentid ibland).

Hoppas du har en fin dag, kanske är du härligt ledig till och med.

Kvällsprommis i fokus

Under kvällspromenaden igår tog vi med oss kameran. Och såklart var vi tvugna att visa vad våra fyrbentingar kan.

Duffys trick.

Runes trick. Han kan sitta på den!

Gruppbild var svårt att få till.

Nu tittar vi alla in i kameran och ler.

Sådärja.

Folk här omkring gillar julbelysning.

Då ska vi skrämma slag på halva stan

Ni skulle hört hennes suck nyss. Duffys. Jag rörde lite på mig här i soffan och genast lyfte hon huvudet från mattan och tittade förhoppningsfullt på mig. Utgång matte? Besvikelsen när hon förstod att det inte var dags än. Den djupa sucken. Det gjorde ont i mitt hjärta.

Men nu är kaffet isörplat och nyhetssidor och bloggar jag följer lästa, så nästa gång jag rör mig Duffy är det på riktigt. Då är det äkta. Då ska vi gå ut och skrämma slag på halva stan.