I dag skrapades jag...

I dag hade jag tid för skrapning. Elva dagar efter att de genom ultraljud upptäckte att bebisen i magen var död. Då var jag i vecka 13 men den lille/lilla dog redan i vecka sju eller åtta :-( Och nu skulle allt ut.

Jag har blivit sövd en gång förut, när jag opererade korsbandet. Då låg jag kvar på sjukhuset över natten och fick inte en blund i ögonen eftersom jag mådde så dåligt. I dag gick det dock mycket bättre. Ena stunden låg jag vaken á la Ankeborg-style på en brit med benen i taket, för att i nästa stund slå upp ögonen i ett helt annat rum med sjukhustrosorna på. Jag var snurrig när jag "somnade" och trött när jag vaknade. Men jag mådde ändå bra, inget illamående som förra gången. Efter en stund fick jag komma upp, äta en halv fralla och dricka en kopp kaffe (första mat-och dryckintaget på 16 timmar). Eftersom jag kände mig redo för hemfärd kunde jag efter bara ett par timmar ringa taxi Petrus.

Har haft en lugn kväll, och nu dags att sussa. Tack till personalen på Kvinnokliniken vid Danderyds sjukhus.