Jag lider med dem...

Jag läser om katastrofen i Japan. Tittar på de fruktansvärda bilderna och videofilmerna tagna med mobilkameror av de drabbade. Före- och efterbilder. Nyss en stad med bostäder, skolor, trädgårdar och butiker. Nu inget kvar. Bara sjukhusets översta våningar sticker upp ovanför vattenytan.

Jag tänker på alla de som förlorat någon de älskar i vattenmassorna. På alla de som nu är hemlösa. På alla de som förlorat allt de äger. Jag lider med dem.

Och så tänker jag på vår planet. Hur små och utsatta vi människor egentligen är. Vi tror att vi är starkast på jorden, men när det gäller naturens krafter så har vi ingenting att sätta emot.


My thoughts are with the people in Japan.