Beräknad dag...

I dag var beräknad dag för min del. Då bebisen skulle komma. Men så blev det inte. I trettonde veckan fick jag och sambon genom ultraljud reda på att det inte syntes något liv i min mage. Bebisen hade dött redan i sjunde veckan, men kroppen insåg inte detta utan fortsatte tro att barnet levde och betedde sig därefter. Trötthet, illamående och lite fläskigare mage. Missed abortion eller kvarhållet missfall, förklarade barnmorskan.

Jag sitter här och undrar vad det skulle ha blivit för en filur. Jag vet att missfall många gånger är kroppens sätt att säga att den här lilla saken mådde inte så bra. Så på så sätt var det kanske det bästa det som hände ändå. Men likväl smärtar det.