Att gå ut med vår älskade men ack så oregerliga byracka Duffy blir aldrig den lugna och sköna promenad som man drömmer om som hundägare. Eller som jag drömmer om efter ett halvår med Duffy.
Skulle vi bo i ödemarken utan risk för att möta en annan hund, då skulle våra promenader förmodligen vara mer njutbara. Men så ser inte verkligeheten ut. Vi möter hundar varje gång vi är ute, och varje gång blir Duffy helvild och hoppar och skäller. Beroende på avståndet till den andra hunden går det mer eller mindre bra att lugna henne. Är hunden för nära går hon liksom in i en stress-bubbla och det är nästintill omöjligt att få någon kontakt med henne. Hon studsar helt enkelt runt och vrålar tills den andra fyrbenta hårbollen är utom synhåll.
Åh, jag blir galen och orkar snart inte längre. Jag älskar Duffy, inomhus är hon en pärla. Men att inte kunna gå ut med henne utan att både hon och jag ständigt spejar efter hundar tär på krafterna. Att tvingas välja omvägar för att jag inte vill gå på den trånga stigen med Duffy och riskera att möta en annan hund är förbaskat iriterande. Gaah! Kan du hundar? Känner du någon som kan hundar? Känner du någon som känner någon som kan hundar? I så fall, hör av dig till mig!!
Läs mer om Duffy här!
Frilansjournalist boende i Sverige, det är jag det! Skriver om det som roar, förfasar och lockar mig. Om det som jag älskar och det som jag tycker mindre om. Om saker jag hört, läst, sett eller bara kommit att fundera på. Om personer och händelser som har gjort avtryck på mig, på gott och ont. Om det som var då, nu och det som kanske komma skall.
Leta i den här bloggen
Visar inlägg med etikett varför skäller hunden på andra hundar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett varför skäller hunden på andra hundar. Visa alla inlägg
lördag 14 maj 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)