Jag älskar min fina knäppa vovve. Det måste understrykas. Men ändå kan det vara aningens krävande och kvävande att vara kopplad till henne så gott som 24 timmar om dygnet. Därför är det nu ensamhetsträning som gäller för hela slanten. Minst tio gånger om dagen ska jag gå ut genom ytterdörren, vänta några sekunder och sedan gå in igen som om ingenting hänt.
Jag vet av erfarenhet att Duffy kommer stå eller sitta precis innanför dörren men tanken är ju att hon förr eller senare inser att det ligger i hennes bästa att gå och lägga sig. Det kan lätt bli jobbigt att stå och glo på samma ställe i en timme eller två. För målet är ju att hon ska kunna vara ensam hemma mer än några sekunder i taget. Annars faller liksom allting platt pannkaka, för något direkt ärende alldeles utanför ytterdörren har jag ju inte. Affären ligger lite längre bort än så.
Helt rätt tänkt! Hon är Stor vovve nu. Testa på lördag och lämna henne en stund när Gusten är där. Kram
SvaraRadera