Lättklädda avmålade vittnen i Barcelona

En strosa-runt-på-stan-dag har vi haft i dag. Huvudmålet var den pampiga katedralen som vi passerat många gånger men ännu inte varit inne i. Så skedde inte nu heller. Man måste ha täckta axlar för att gå in i katedralen, så med mina tunna axelband var det no no. Istället flanerade vi runt i Barric Gotic (Gamla stan) och kikade in i alla mysiga och mindre mysiga butiker. Jag letade sandaler och hatt, men hittade inget som föll mig i smaken :-( Nåja, imorgon kanske jag är på bättre shoppinghumör och hittar tre par skor och tio hattar. Vem vet!


Den ståtliga katedralen.

Jag har aldrig fått så många varningar för ficktjuvar som när jag har rest till Barcelona. I december förra året när vi var här bevittnade vi en väskryckning. I dag mötte vi en ung man i en gränd som oroligt tittade sig omkring. Sedan grävde han i en väska, fick fram en systemkamera som han snabbt granskade och därefter började han springa bortåt. Då och då vred han på huvudet som om han var rädd för att någon förföljde honom. Det där var inte hans kamera, så mycket förstod vi. Runt hörnet mötte vi ett gäng danskar som var mycket upprörda. Den äldre damen i sällskapet hittade inte sin ryggsäck som hon ställt vid stolen på uteserveringen där de suttit. Vi berättade vad vi hade sett och några i sällskapet sprang åt det hållet vi pekade. Ja, mycket mer än så kunde vi ju inte göra, mer än att ta ett extra stadigt grepp om våra egna tillhörigheter.


En förmiddagskaffe på ett av stadens alla fik. Där och då roade vi oss med att teckna av varandra. Resultatet kan beskådas här nedan.


Hmm. Petrus sägs vara en bättre tecknare än vad jag är, men jag måste säga att det där är inte likt mig. Eller så har jag kanske bara en märklig självbild... :-)

Ps. I dag har jag inte ont i halsen. Svullnaden har försvunnit och det har även min röst. Jag låter som Bonnie Tyler. Ja, alltså som Bonnie Tyler kan tänkas göra efter att hon hällt i sig några glas whiskey. Krax krax på er!