Lite av min dag...

I dag har jag suttit och korrat bokmanus på balkongen.

Så här såg min utsikt ut, när jag väl tittade upp från mina papper.

På promenad med Duffy ramlade jag över dessa stora syrullar :-)

Duffy tycker värmen är utmattande...och så verkar hon gilla hårda kuddar.

I dag lyssnar jag på...

Dejtande prinsar och kris i Grekland

Vet ni vad jag gör när jag läser exempelvis Aftonbladet eller Expressen på webben? Jo, eftersom jag själv har jobbat på den sistnämnda tidningen så vet jag att man räknar antalet klick. Mest klickad nyhet hamnar på bästa plats, får mest utrymme och så vidare.

Eftersom jag tycker att krisen i Grekland är bra mycket viktigare än exempelvis nyheten om att brittiska prins Harry dejtar en underklädesmodell men samtidigt just där och då bara har ork att läsa prinsskandalen (det vill säga den nyhet som kräver minst tankeverksamhet), så gör jag enligt följande: Jag klickar på Harry-nyheten och läser/tittar på bilderna men för inte den ska åka i topp så förbättar jag även statistiken för Greklandsnyheten genom att klicka även på denna, utan att för den sakens skull läsa allt det som står där. 

Förstår ni? Förr oss som inte alltid orkar läsa de hårda nyheterna men ändå tycker att de ska ligga i topp är detta en smart lösning. Bör tilläggas att jag inte alltid är en skvallertant som vill läsa om rödhåriga prinsars kärleksliv, eller i alla fall inte enbart...

Hunden på balkongen...

I den här värmen ligger Duffy gärna ute på balkongen. Vi bor ju så högt upp så det blåser svalkande där och dessutom är det skugga eftersom jag dragit ut markisen.

Ehec - inte i muffins

Först var det gurka, nu är det groddar... Vad kommer härnäst i Ehec-gisssningsleken? Tomater? Bananer? Purjolök? Bara nyttiga saker verkar den där smittan bygga bo i. Kan detta vara en konspiration från onyttighetsbranschen? Ät muffins så slipper du Ehec. I glass fins ingen Ehec. Pomfrites görs inte på groddar.

Ut i solen ska vi...

Efter lite skön sovmorgon sitter jag nu framför datorn och läser tidningarna på webben samt några av mina favoritbloggar. Duffy ligger på mattan och undrar vad matte håller på med egentligen: "När ska vi gå ut och nosa och skälla på byrackor?"
Jo, det ska vi göra nu. Ut i solen ska vi. Om några timmar kommer min kusin Sofia hit på lunch och en stund senare kommer min fina vän Monica och hälsar på.

Ha en underbar dag, oavsett om du jobbar eller är ledig.

Kökssoffan är en bra plats för morgonläsning.

Blev många skratt ikväll

Det spontana blir många gånger också det roligaste. Jennie och jag bestämde oss hastigt för att gå och ta en öl på kvartershaket ikväll. Väl där fick vi förfrågan om att sällskapa några andra besökare vid deras bord. Det gjorde vi och resten är historia... Blev många skratt och mycket prat i munnen på varandra. Alltid kul att lära känna nya människor.

Nu sussa sött. Hoppas du får en rofylld natt.

Mer midsommar...

Triss i midsommartjejer. Här har vi bytt sommarklänningarna mot aftondress :-)

Maria, Monica och jag.

Tack Maria för bilderna.

Boken ska ju bli bäst

Läser bokmanus med en sådan intensitet att ögonen svider och tåras. Sida upp och sida ner. Eftersom bläcket i skrivaren är slut och jag ännu inte köpt nya patroner så "tvingas" jag läsa allt på skärmen. Det är tröttsamt och tar sin tid. Men men...boken ska ju bli bäst, så det är bara att köra på.

Ice ice baby

Jag behöver inte inledas i frestelse. Jag kan hitta den själv. I frysen. I glasslådan. Så det så.

Bild från fanpop.com.

Kvällens göromål...

Korrar bok och äter det obilgatoriska kvällsfikat.

Mjölk med frysta bär, havregryn och frukt.

Rumpfläsket dämpade mitt fall...

Liten sten stjälper stadig tant - och vips så låg jag och sprattlade i gruset. Och ovanför mig stod min publik i form av en förvånad Duffy, en hejdlöst skrattande Jennie och en suckande Rune. Alltså mina vrister är som överkokt spagetti ibland. Ena stunden går jag upprätt, för att i nästa ligga som en skalbagge på rygg med benen i luften. I dag lyckades jag dock landa på baken. Det var långt ifrån skönt men rumpfläsket dämpade åtminstone fallet något.

En dag- denna dagen

Balkongdörren öppen. Måsarnas skrin utanför. Högalidskyrkan tornar upp sig i solskenet på andra sidan vattnet. Duffy snarkar gott på mattan. En nygjord kaffe i min hand. Jag jobbar i semestertakt framför datorn. En bra dag helt enkelt!

Här sitter jag och jobbar, i lugn takt...

Och ja, jag vet att Lulu Carter säger att man inte får ha saker uppsatta på kylskåpet. Hon tycker inte att det är snyggt. Men nu delar jag (tack och lov?!) inte Lulu Carters smak. Så mitt kylskåp är överbelamrat med vykort, visdomsord, magneter och teckning från brorsdottern.

Jo tack det gick...

Va? Hur joggingrundan gick? Jo tack det gick... bokstavligt talat. Jag och Duffy tog en power walk istället. Och vi blev faktiskt trötta, båda två. Tror att det är bättre för mina knän (ja kroppen övelag) om jag går ut sådär lite lagom i början. Så håller jag bättre i det långa loppet menar jag :-)

Ha en fortsatt skön kväll!

Ut i spåret la lalala la...

Snör på mig de välanvända löparskorna och ger mig iväg på lätta fötter (läs: dammar av löparskorna som jag hittar längst in i garderoben och ger mig mycket tveksamt iväg). Duffy du bär matte hem om det krävs va?

Hej hej jogging. Kommer du ihåg mig?

Billy the Kid för 15 miljoner

I dag tas det bilder med kameror, mobiler, datorer, ja till och med vissa MP3-spelare har inbyggd kamera. Annat var det för låt oss säga 130 år sedan, då fick man vara tacksam (?!) om man fick se sin nuna någonannanstans än i spegeln.

Mytomspunne Billy the Kid hamnade dock på bild. En gång! Det fotografiet har nu sålts för 15 miljoner kronor på en auktionsfirma i Denver.

Värdefullt foto på Billy the Kid tagen för sisådär 130 år sedan.
Ps. Bilden är lånad från Aftonbladet, dvs jag äger inte orginalet :-)

Till sängs med Mark Levengood..

Orkade inte se klart Bondfilmen på teve. Ligger nu istället i sängen och lyssnar på Sommar i P1 med Mark Levengood. Det är femte året han sommarpratar. Vi får se vad han bjuder på den här gången.

Här är samtliga sommarpratare!

Midsommar i Sigtuna med goda vänner

Ooops...

"How do you drive woman", ropade den unge mannen från passagerarsätet i bilen som passerade framför mig i rondellen. Jag råkade köra ut lite för långt och lite för snabbt och fick ställa mig på bromsen. Oops, glömde visst vem som hade företräde.

Det är okej att ha ont i själen...

Det är inte längre lika tabu att må psykiskt dåligt. I alla fall inte på samma sätt som det var bara för ett tiotal år sedan. Då ansågs psykisk sjukdom vara detsamma som galenskap, vilket gjorde att ingen vågade prata om det.

I dag får man ha ont i själen. Det är okej. Vissa får ont i huvudet, några har en mage som strular och andra får ångestattacker. Det är inget man själv väljer. Det är inget som smittar. Det är inget som man måste hålla tyst om. Vi är alla olika helt enkelt och därför reagerar vi också olika på saker som händer oss.

Att fler och fler vågar prata öppet om detta beror bland annat på att alltfler kändisar (förebilder) går ut med att de inte alltid mår så sådär toppenbra som de verkar göra när man läser om dem i intervjuer och ser dem le glatt på tidningsomslagen.

Några kända personer som står för hur det är...
Mediakvinnan Amanda Schulman berättar om sin hypkondri på sin blogg.
Komikern Robert Gustafsson har pratat om sina svåra tvångstankar i flera intervjuer.
Bloggfenomenet Katrin Zytomierska skriver i sin blogg om sina återkommande depressioner.
Konstnären Carolina Gynning har i intervjuer berättat om sina återkommande panikångestattacker.
Artisten Ola Salo har skrivit om sina tvångstankar i låten The worrying kind.
Sångerskan Caroline af Ugglas talar öppet om sin panikångest och sina depressioner.
Skådespelerskan Chatrine Zeta-Jones gick nyligen ut och berättade att hon lider av manodeprissivitet.
Takida-sångaren Robert Pettersson har i teve pratat om sina depressioner och sitt självmordsförsök.
Politikern Winston Churchill var periodvis väldigt deprimerad och kallade tillståndet "svarta hunden".

Inget har jag lärt mig...

Som barn fick jag aldrig dricka O'boy med skeden i glaset för min pappa. Jag antar att det var för att jag kunde få skeden i ögat, men jag vet egentligen inte, jag tror aldrig han förklarade varför. Nu är jag vuxen och inget har jag lärt mig av hans tillrättavisningar. Skål pappsen :-)

Inte O'boy men väl kaffe MED skeden i glaset...

Min sidekick

Jag satt på balkongen och skrev i dag. Min trogne vapendragare Duffy låg på fårskinsfällen nedanför och sussade gott.

Svullade i mig en kexchoklad innan lunch

Jag har ingen som helst diciplin över mig själv just nu. Svullade precis i mig en kexchoklad och då snackar vi ingen liten bit... Till saken hör också den att jag om sisådär en kvart ska trycka i mig dagens lunch. Inte nog med att jag frossar choklad alltså, jag har dessutom inte förstånd nog att göra det EFTER maten. Nej, det blev en liten lätt förrätt helt enkelt. Japp, det är så jag rullar, jag menar svullar. Eller både och antagligen.

Livet är unikt och intressant

"Det har aldrig funnits ett ointressant liv. Det är en omöjlighet. Bakom den tråkigaste fasad döljer sig ett drama, en komedi och en tragedi."

- Mark Twain

Uppåttjack...

Morgonstund med en kopp kaffe efter frukosten. När jag var gravid i mina tretton veckor mådde jag illa bara av doften (eller då lukten) av kaffe. Men nu är alltså koffeinsuget tillbaka...

Marilyn Monroe - en trasig själ med en ljuv fasad

Läser boken Blonde, en fiktiv berättelse baserad på Marilyn Monroes liv, eller Norma Jean Baker som hon egentligen hette. Hon hade en minst sagt tuff barndom och vuxenlivet var också fyllt av depressioner, alkohol och tablettmissbruk. Utåt sett alla mäns drömkvinna men på insidan en trasig liten flicka som sökte närhet och bekräftelse.

En ung Marilyn Monroe.

Klicka på bilderna för att få dem större.

Kloka ord...

"TA BEFÄLET ÖVER DITT LIV OCH LÅT INTE ORO, ÅNGEST OCH TVIVEL FÅ DIG ATT BETE DIG SOM EN FEGIS."

Detta råd fick jag av en mycket vis man, och det är dags att jag verkligen börjar följa det nu. För jag är ingen fegis.

Denise Rudbergs Stockholmspärlor

Min intervju med författaren Denise Rudberg kan ni läsa i senaste numret av tidningen Gate Report. Den finns på flygplatsernas inrikesterminaler. Du kan även läsa den här!

Klicka på bilden för större bild.

Normalt eller inte...

Jag sitter på toaletten och dricker kaffe och kollar internet på ipoden. Jag vet inte om det är normalt men det gör jag iallafall. Fast resten av frukosten intog jag vid köksbordet. Nu ut med byrackan.

I dag skrapades jag...

I dag hade jag tid för skrapning. Elva dagar efter att de genom ultraljud upptäckte att bebisen i magen var död. Då var jag i vecka 13 men den lille/lilla dog redan i vecka sju eller åtta :-( Och nu skulle allt ut.

Jag har blivit sövd en gång förut, när jag opererade korsbandet. Då låg jag kvar på sjukhuset över natten och fick inte en blund i ögonen eftersom jag mådde så dåligt. I dag gick det dock mycket bättre. Ena stunden låg jag vaken á la Ankeborg-style på en brit med benen i taket, för att i nästa stund slå upp ögonen i ett helt annat rum med sjukhustrosorna på. Jag var snurrig när jag "somnade" och trött när jag vaknade. Men jag mådde ändå bra, inget illamående som förra gången. Efter en stund fick jag komma upp, äta en halv fralla och dricka en kopp kaffe (första mat-och dryckintaget på 16 timmar). Eftersom jag kände mig redo för hemfärd kunde jag efter bara ett par timmar ringa taxi Petrus.

Har haft en lugn kväll, och nu dags att sussa. Tack till personalen på Kvinnokliniken vid Danderyds sjukhus.

Fyra dagar i Berlin

Har varit på skrapning på Danderyds sjukhus i dag. Berättar mer om det senare för just nu är jag för trött och tänkte bara visa lite bilder från helgens mysiga besök i Berlin med pappa och storasyster.


Rein, god vän till familjen och tillika vår Berlinguide, pappa och lilla jag.


Utanför vårt hotell.


Systra mi och jag.

 Ord som väcker känslor i Sachsenhausen utanför Berlin.

Minnesmonument i Sachesenhausen.

 Pappsen poserar.

Inte Venedig men nästan...

Öl och saft skapade dessa tyska drinkar.

Pappa under vårt "kvällsfika".

 Syster släcker törsten.

 Och jag fick också vara med på bild.

Pappa gör sin Günther-min...

Syster läser om Berlinsmurens historia.

Checkpoint Charlie, en av de mest kända gränsövergångarna mellan Öst- och Västberlin när det begav sig.

En amerikansk och en rysk soldat symboliserar platsen.

Checkpoint Charlie är en symbol för Kalla Kriget.

Om koffeinsuget blir för starkt i bilen.

Jag stillade mitt kaffesug med den här godbiten.

Eftersom vi bodde i gaykvarter hamnade vi också mitt i en glad gayfestival.

Det sjöngs...

det var kärlek...

och det dansades.

 Systeryster och jag.