I kväll skulle jag ha gått med Leif och sett David Batras nya show. Men besök av hundcoach imorse och timmar framför datorn (utan skärmglasögonen till råga på allt) är jag en vandrande zoombie. Tanken på soffan, eller allra helst sängen, får mig nästan att somna här och nu. Jag skäms, inte för att jag är trött men för att jag bangar med så kort varsel. Men å andra sidan skulle nog Leif skämmas över mig i fall jag satt och snarkade under showen.
Och biljetten du köpt då kanske alla ni ekonomer undrar? Bra fråga, och svaret är att jag inte har köpt någon biljett. Leif hade två fribiljetter, och nu håller jag tummarna för att han hittar ett piggare sällskap. Förlåt Leifi. Som plåster på såren så bjuder jag på lunch/fika nästa vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar