Börjar dagen med en snygg vurpa under morgonpromenaden. Jag brukar visserligen snubbla på osynliga stenar men den här gången var det faktiskt en isfläck där.
Hihi, ganska roligt det där med att trilla (såvida man inte gör illa sig förstås). Men förhoppningsvis kommer man snabbt upp på benen igen. Tittar sig omkring. Något som sett mig ligga där och sprattla? Och antingen går man fort därifrån eller så muttrar man något i stil med "att de inte kan sanda ordentligt" eller så böjer man sig ner och låtsas leta efter något. För trillade? Jag? Nej då? Jag lade mig bara ner där på marken för att leta efter något som jag tappade. Vad jag letade efter? Jo, äähhh jag letade efter....jag letade efter min balans. Jag hade tappat den men nu har jag hittat den. Hej då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar