Jag gillar verkligen att gå barfota. Så fort jag kommer hem drar jag av mig strumporna. Kanske är främst det jag gillar, att bli av med dessa tajta tygpåsar från fötterna.
Jag tycker om mina fötter, och anlendingen till att jag skriver detta är för att jag en gång i tiden inte gjorde det. Det var för stora helt enkelt. Eller ja, de är fortfarande stora men nu har jag vuxit i dem. Storlek 39 är rätt "normalt" skulle jag tro. Men när jag var yngre var det alldeles för stort. Jag skämdes över mina fötter, och inte blev det bättre av att min retsticka till storebror kallade mig för Bigfoot. Jag mätte mina fötter mot en vägg för att se om de hade vuxit, typ över natten. Men som de flesta tonårsproblem så gick detta tack och lov över.
I dag är jag stolt över mina fötter med mina långa tår (förutom lilltån som är pytteliten istället) som bär mig varje dag. Min storebror kan visserligen fortfarande slänga ur sig kommentarer som den häromdagen när han med blicken fastande på mina strumplösa fötter och utbrast "du har verkligen stora fötter", skillnanden är bara den att i dag bryr jag mig inte. Skönt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar