14 september 1925
På Allmänna BB i Stockholm föder 27-åriga Berta Sofia Öhman en dotter som får namnet Wera, efter huvudpersonen i en rysk bok som Berta tycker om. I samband med förlossningen blir Berta svårt sjuk. Läkaren ger henne några dagar att leva. Men för Berta är några dagar inte tillräckligt. Hon måste få prata med sin man Roland om dotterns framtid. Roland, som är sjökapten, är ute till havs och kommer hem först två veckor senare. Berta lyckas mot alla odds hålla sig vid liv dessa 14 dagar och hinner prata med sin man om hur hon tänkt kring deras dotter. Några timmar senare frågar hon Roland varför han har dragit för gardinerna. Innan Roland hinner svara har Berta somnat in, och genom fönstret skiner solen på henne där hon ligger.
Lilla Wera är min mormor och Berta den mamma som hon i 87 år har saknat och tänkt på.
Berta Sofia Öhman.
Eftersom Roland sällan var hemma i Sverige växte Wera upp hos sin farmor Tyra. När hon var fem år dog farmodern och istället hon flyttade då hem till mormor Maria och morfar David i Vasastan i Stockholm. Där bodde hon fram till universitetsstudierna i Uppsala, där hon träffar Ingemar, min morfar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar