Det är tomt här hemma. Ingen svans som viftar. Ingen som ler med hela munnen när kopplet tas fram. Ingen som hämtar vantar i hallen och lägger dem på vardagsrumsmattan. Ingen som lägger sig på rygg och vill bli kliad på magen. Fina Duffy - du är saknad.
Och då vet jag ändå att du kommer hem om tio dagar (tio dagar, det låter som en evighet i mina öron). Men jag vet ju att du har det underbart på Gotland med bonusmatte och bonushusse och polaren Gusten. Där får du springa lös på stora tomten och i skogen. Busa i snön och leka tafatt med Gusten. Antagligen saknar vi dig mer än vad du saknar oss. Och så ska det ju vara också.
Men så klart att Duffy längtar matte & husse. Fast det är rätt trevligt på Gotland också, för en rädd liten flicka från Irland. Springa i snön, yes! Busa med Gustenkompisen, yes! Ligga i soffan framför brasan, yes! Och tugga på ett och annat ben, yes!
SvaraRadera