I dag är jag gäspig. Har varit ute med Duffy, det blev både koppelträning och bus i rastgården. Allvar och lek - sådant är livet, även för en hund.
Igår var mormor här. Hon skulle passa Duffy a.k.a "jag kan inte vara ensam än för då skäller jag och krafsar på dörren" på dagen. Först mumsade vi dock julskinka på knäckebröd och pratade bort en timme eller två. Jag var lite nervös för hur Duffy skulle bete sig med mormor. Men det gick tydligen rätt bra, enligt mormor i alla fall. Duffy skällde visserligen när jag gick och vankade runt i lägenheten, men i övrigt så inträffade inga missöden. Mormor själv satt i soffan i två timmar och lyssnade på P1. Ja, hon hade inget direkt val eftersom hon inte visste hur man stängde av radion, och inte vågade hon försöka heller.
Finbesök på dagen alltså. Och även kvällen. För då kom pappa och Birgitta över på middag. Jag bjöd på spagetti carbonara (hmm, undrar om jag inte gjorde det sist de var här också??). Hos före detta personalchefen Birgitta sitter takterna i. Hon tog sig an projektet Duffy och under kvällens promenad fick Duffy både öva "gå fint" och "sitt". Och ytterst subjektivt vill jag bara säga att vovsingen min är en väldigt smart jycke.
Ps. Om jag visste hur man gjorde skulle jag lägga in en väldigt gullig film på Duffy här. Så fort jag får klarhet i hur man bär sig åt ska ni få se den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar