Det är okej att ha ont i själen...

Det är inte längre lika tabu att må psykiskt dåligt. I alla fall inte på samma sätt som det var bara för ett tiotal år sedan. Då ansågs psykisk sjukdom vara detsamma som galenskap, vilket gjorde att ingen vågade prata om det.

I dag får man ha ont i själen. Det är okej. Vissa får ont i huvudet, några har en mage som strular och andra får ångestattacker. Det är inget man själv väljer. Det är inget som smittar. Det är inget som man måste hålla tyst om. Vi är alla olika helt enkelt och därför reagerar vi också olika på saker som händer oss.

Att fler och fler vågar prata öppet om detta beror bland annat på att alltfler kändisar (förebilder) går ut med att de inte alltid mår så sådär toppenbra som de verkar göra när man läser om dem i intervjuer och ser dem le glatt på tidningsomslagen.

Några kända personer som står för hur det är...
Mediakvinnan Amanda Schulman berättar om sin hypkondri på sin blogg.
Komikern Robert Gustafsson har pratat om sina svåra tvångstankar i flera intervjuer.
Bloggfenomenet Katrin Zytomierska skriver i sin blogg om sina återkommande depressioner.
Konstnären Carolina Gynning har i intervjuer berättat om sina återkommande panikångestattacker.
Artisten Ola Salo har skrivit om sina tvångstankar i låten The worrying kind.
Sångerskan Caroline af Ugglas talar öppet om sin panikångest och sina depressioner.
Skådespelerskan Chatrine Zeta-Jones gick nyligen ut och berättade att hon lider av manodeprissivitet.
Takida-sångaren Robert Pettersson har i teve pratat om sina depressioner och sitt självmordsförsök.
Politikern Winston Churchill var periodvis väldigt deprimerad och kallade tillståndet "svarta hunden".