Sitter framför datorn och skriver. Precis som imorse. Men skillnaden är att det ligger en hund på en filt bredvid mig. Duffy är här nu. I cirka tre timmar har vi nu känt varandra. Och det började nästan med att vi blev osams. För eftersom Duffy är en gatuhund från Irland så är hon inte så van vi att gå i koppel. Detta resulterade i en rejäl dragkamp från Gärdet och hem hit.
Jo, vi tog bussen en bit också. Duffy har aldrig åkt buss. Duffy är väldigt skeptisk till att åka buss. Så efter en stund hoppade vi av och tog oss fram till fots/tass istället. Duffy först i 100 kilometer i timmen och jag släpandes efter samtidigt som jag försökte ge intryck av att ha full kontroll över min hund. Det gick sådär.
Vi mötte en del andra hundar på vägen. Duffy gillar andra hundar. Det visar hon genom att hoppa upp på bakbenen, vifta på svansen och skälla oavbrutet tills den andra hunden har försvunnit ur sikte. Jag log mot förskräckta hussar och mattar som jag mötte och sa att "hon är lite vild, hon är en gatuhund från Irland". Det gjorde dem inte lugnare direkt.
Men en äldre dam stannade oss och sa att Duffy var fin "bäst i världen", så sa hon. Då blev jag stolt. För visst är hon söt. Nu ligger hon här på sidan på sin fleecefilt och andas lugnt. På söndag ska hon få en riktig korg och lite annat smått och gott för att känna sig hemmastadd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar