Den här dagen började sent. Sov till närmare elva, vilket innebar lika många timmars sömn. Nästa lite för många. Är gäspigare än vad jag brukar vara. Nåväl har i alla fall tagit mig utanför dörren den här gråregniga lördagen. Ja, jag var helt enkelt tvungen. Med raska steg gick jag till systemet för att förhoppningsvis kunna liva upp dagen.
Nej, nu far jag med osanning igen. Jag gick visserligen till Systembolaget men inte för egen räkning (jo jag betalade ur egen ficka) men det dyra jag fick med mig ut därifrån ska min morbror få, i 50-årspresent. Det blev en flaska fin whiskey. The Glenlivet - Nadura. Lagrad i 16 år. Det fick jag reda på att den trevlige man som hjälpte mig i att välja rätt i whiskeyhyllorna. Det var alltså en man som jobbade där, ingen stamkund.
På vägen hem igen satte jag mig på ett fik för att skriva en dikt till min käre morbror. Jag beställde en kopp té och blev så inne i mitt skrivande att det dröjde innan jag märkte att jag åstadkommit en lite värmande brasa på bordet. Kuvertet till mitt nyinköpta kort stod i ljusan låga. Det kunde ha gått illa, men handlingskraftig som jag är lyckades jag släcka elden. Jag förväntade mig applåder för mitt mod men de övriga cafégästerna skrattade bara. I deras ögon var jag ingen hjälte á la Modesty Blaise, utan snarare en nära släkting till Papphammar och Mr Bean.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar