Jag pressade och tryckte. Jag lade mig ner på golvet, höll andan och drog och slet. Och trägen vinner. Jag kom i jeansen, mina favoritjeans som jag jämt hade förut. Det var några år sedan jag provade dem sist måste medges, och jag vet inte hur det har gått till med de har krympt i garderoben. När jag tidigare i dag satte mig ner lät det bara ritsch ratsch, filibom bom bom, tur att jag var hemma.
Ve och fasa. Så här såg det ut när jag vände bakdelen mot spegeln.
Vi hade många fina stunder ihop älskade jeans. Men nu är det dags att gå skilda vägar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar