Stå på dig nu Sara

För några år sedan satt jag ofta och pluggade nere på kvarterskrogen som låg i huset bredvid mitt. Anledningen till att jag gick dit var och varannan dag var främst för att jag var rätt förtjust i en av killarna som ägde stället, och eftersom förtjusningen var besvarad så fick jag gratis lunch eller fika så fort jag kom dit. Perfekt för en hungrig student!

Nåja, förutom flirten (som för övrigt ledde till ett antal dejter men inte längre än det) så gillade jag klientelet på min kvarterskrog. Det var ett antal stammisar som alltid satt där och drack öl, pratade och skrattade. Jag kom att lära känna några av dem och en äldre man, Jean-Claude, blev jag extra god vän med. Vi brukade stöta på varandra titt som tätt, och mannen som tidigare varit gynekolog var mån om att jag skulle ta hand om mig. Varje gång vi träffades avslutade han samtalet med att högt och tydligt säga: "Stå på dig nu Sara". Och jag svarade alltid, om än något lägre: "Detsamma".

En dag när vi möttes hade min käre vän skrivit ut en pappersbunt som han gav mig. "Här är tänkvärda ord som jag skrivit ner", sa han.
Jag har haft hans papper i en låda sedan dess, men nu är det dags för orden att synas. Så se hit, här kommer dagens Jean-Claude.

"Kom ihåg att alla har sitt värde och därför också något att erbjuda."